E goes Batman
När jag var liten var Batman min allra största idol. Jag följde den underbara 60-talsserien slaviskt på tv och gjorde mina föräldrar galna när Batmobilen någon gång var i Sverige och jag promt skulle dit. Jag fick aldrig åka och se den. Däremot fick jag något annat jag önskade mig en annan gång. När jag fyllde fem eller något liknande var en Batman-kostym min allra högsta önskan. Jag fick den också, och blev ungefär så glad som på bilden nedan. Helt normal unge :)

Blixtar och dunder
Inatt har det varit ren sickness alltså. Sällan (om någon gång) har jag varit med om ett liknande åskväder. Tur för mig att Quincy var hemma, för annars hade jag väl antagligen legat kvar i sängen med hjärtstillestånd vid det här laget. Åskan lyckades slå ut halva vår lägenhet dessutom, och den smällen och blixten var inte nådig. Man inser sedan att takfönster i sovrummet inte är en så väldigt genial idé när det verkligen öser ner regndroppar stora som bollar. Det blev inte så mycket skönhetssömn inatt med andra ord, och en lång dag i dag på det.
Packat och klart
Nja, inte riktigt, men biljetterna är köpta i alla fall. Q och jag ska åka till the US and A för att hälsa på släktingar och se på Transformers-film. Quincy var till och med tvungen att skjuta lite på hemresedatumet så att han inte skulle missa premiären av filmen. Nördigt. Vi kommer dessutom att vara där samtidigt som Mitya. Nästan så att vi kan vinka till varandra ju. Sweet.
E och deadlines, Q och Forza
Deadlines och jag är inte riktigt bästa vänner, speciellt inte när jag velar fram och tillbaka angående hur jag egentligen vill ha saker och ting. För närvarande är det Mario Strikers till Wii som gnager ordentligt i mitt huvud. Ibland är det ett alldeles för stort hopp mellan tre och fyra i betyg. Det blir till att sova på saken och hoppas att man är klokare när man vaknar helt enkelt. Haha, fet chans liksom, men man kan ju alltid försöka.
Quincy har fastnat i Forza-träsket. Från början anklagade han mig för att vara töntig som satt och spelade det för skojs skull. Nu har han fallit för grupptrycket tror jag.
I går: "Verklighetstrogen körning, pffft!"
I dag: "Elin, jag vill spela efter dig, please, please!"
Och nu sitter han och ser ut och låter ungefär som ett tioårigt barn gör när det är julafton.
Nära döden-upplevelse
Vår konsol från Microsoft lever på lånad tid. Igen. IGEN!? Snälla MS, gör något rätt för en gångs skull och leverera kvalitet. Jag förstår att det är ett relativt okänt begrepp för er, men snälla, snälla slå upp det och rikta utveckligen åt det hållet istället. Stod i duschen halvnaken (mhm yeah) när Elin kom in och berättade att vi fått error på skiten. Jag såg hur livet flashade förbi för mina ögon, blev alldeles knäsvag och-- okej, riktigt så illa var det inte. Ni skulle sett Elins excellenta felsökande sedan. Hade det varit jag som varit med om problemet hade jag troligtvis startat om skiten först. Hade inte det hjälpt hade jag kollat sladdarna. Vad gjorde Elin? Hon plockar fram instruktionsboken, hahahaha :) *host* Hej Elin! Inget fel i det förstås.. Nej... Hrrm, fint väder idag, va?
Och ni, Nintendo, är skit. Här köper jag en komponentkabel för att kunna njuta av min härliga Wii, och hur är det då med stödet för de gamla NES- och SNES-spelen? Det är skitdåligt! Inte nog med det, ni har inte löst problemet och det är tydligen _månader_ gammalt?! Seriöst, vad sysslar ni med era j*vla pengamånglare. Man kan inte ens köpa en sladd utan att googla för problem innan, längre. Skandal säger jag!
OMG!!!
Fett i-landsproblem här alltså, men jag fick system error på min 360 när jag skulle brumma lite i Forza 2 tidigare i dag. Den gick dock igång fint andra gången jag provade, men nu lever vi på lånad tid känns det som. Snyft.
Jag och bilspel
I dag har jag spenderat ett par timmar tillsammans med Forza 2. Det är ett spel jag antagligen aldrig skulle betala pengar för. Inte för att det är ett dåligt spel, för det är ruskigt kvalitativt och välfyllt. Anledningen är bara att jag inte pallar verklighetstrogna bilspel. Ska vi gå ännu längre i erkännandet kan jag väl säga att jag egentligen inte är förtjust i bilspel över huvud taget.
Fast jag gillar Burnout! Vrom vrooom! Och sedan var ju faktiskt inte Test Drive Unlimited så dumt heller. Men de är undantag.
Jag är väl lite allmänt efterbliven, för jag förstår helt enkelt inte det roliga i verklighetstrogna bilspel. Jag måste köra Forza med de allra värsta n00b-inställningarna igång för att jag ska kunna ta mig igenom banorna utan att grannarna ska behöva höra alltför många svordomar. Jag har praktiskt taget stödhjul på bilen! Jag skyller lite på att det är tålamodet som sviker mig.
Jag får tidsbestraffning när jag bara råkar peta på en motståndares bil, och det känns dessutom som att jag blir bestraffad även om det är min motståndares fel. Fast så kanske det bara är jag som är lite för aggressiv, och att jag när en bil kommer upp jämsides med mig liksom omedvetet och elakt inte kan låta bli att åka lite närmare. Egentligen vill jag bara braka igenom hela fältet i sann och väldigt icke verklighetstrogen Burnout-anda och känna vinden i håret.
Jag får ångest varje gång min plånbok utökas och jag står i valet och kvalet mellan att uppgradera min bil eller köpa en ny. Sedan får jag ytterligare ångest om jag väl väljer att köpa en bil eftersom det finns så många att välja på, och jag får mer ångest ändå om jag väljer att uppgradera bilen eftersom det finns hur mycket som helst att välja mellan där också. Det är nästan så att jag bara vill bryta ihop och teleportera hit min pappa, slänga kontrollen i hans händer och säga: "Gör mig en superbil, plz!". Även om jag är lite läskigt lik min pappa fick jag uppenbarligen inte hans bilgener.
Verklighetstrogna bilspel och jag har ett ganska dåligt förhållande, men jag jobbar på det. Tror jag i alla fall.
Jag och blomman
I dag är jag happy för att min blomma i vardagsrumsfönstret är happy. Blommor och jag är i regel inte bästa vänner, så är det bara. I confess. Men så fick vi en hibiskus av Q's föräldrar när Q fyllde år och den tycker jättemycket om mig! Och jag om den också för den delen. Vuxenpoäng till mig känner jag.

Nu blir det spelande för hela slanten resten av kvällen. Jag har Forza 2 och Shadowrun som jag behöver sätta mig in i så mycket jag bara kan, och en Mitya att underhålla under tiden så att han förlorar sina matcher i Command & Conquer 3. Men det är det ju värt för att få höra mina utbrott.
Assassin’s Creed
Tim Buckley från Ctrl+Alt+Del sammanfattar det hela ganska bra:
"See, shit like this is why I will be a gamer until the day I die."


